Taste the whip in love not given lightly.

Omtumlande helg. Tärningen sade baren i Grand Hotel, så där var vi. Jag blev bjuden på drink och det var fantastisk utsikt. Sedan vidare och... vidare. I'm a happy camper. På lördag ska jag tärningskastaren och jag är otålig. Jag önskar att jag kunde förklara men jag vet inte om det går.

Har blivit bjuden på en konstig grej hos en arbetskamrat också, jag har tackat ja tills vidare så vi får se om jag har något galet att berätta imorgon kväll.

formation marine pierreuse ascendance

Det är fredag och jag är trött. Var och lunchade med min chef igår för övrigt, hon avslöjade att hon spelar WoW. Det tyckte jag var lite spexigt. Hon såg lite skamsen ut när hon berättade det dessutom.

Något som är lite obehagligt är att en av mina arbetskamrater verkat fatta lite väl mycket tyckte för eder käraste undertecknade. Han är upptagen, har barn och är framför allt inte min typ. Alls. I alla fall så har han börjat smyga upp bakom mig och omfamna mig när han ser mig på morgonen, på ett lite väl smeksamt sätt. Idag frågade han dessutom var på skalan han låg i min kräsenhetsgrad. Alltså, indirekt frågade han om han skulle ha någon chans. Jag kastade genast ur mig en lång harang om hur jag aldrig överhuvudtaget någonsin träffar upptagna män, vilket innebär att han inte ens får något betyg. Alltså, jag är glad över uppmärksamheten och allt, men det är jävligt drygt om det ska bli konstigt nu. Jag trivs ju ändå bra på jobbet liksom.

Jag försöker skriva, hade tänkt fortsätta på en grej ikväll men jag vet inte om jag orkar. Det är ju ändå fredag.

Friday I'm in love.

Egentligen borde man verkligen spara pengar till sämre tider när nu man faktiskt jobbar och har en lön. Eller ja, när man betalat tillbaka alla skulder man har efter att man inte fått lön förrän en månad försent, ungefär. Man vet ju att det alltid kommer sämre tider, så varför inte förbereda sig? (för att man aldrig riktigt tror på att de där sämre tiderna kommer förrän de är där. Eller för att man faktiskt aldrig har råd att förbereda sig även när man har en lön just på grund av de där skulderna och allt som hamnat efter för att man inte haft några pengar alls). Nåja, just a thought.

Idag är det fredag, idag är det fredag, idag är det fredag!! När jag kommer hem i eftermiddag ska jag nog ta en lättjefull tupplur. Imorgon är det en mindre operation & sen ska jag kasta tärning och se vad det blir på lördagskvällen. Rapport kommer. Annars så är det pirr och sånt där tjafsigt. Men jag håller ut.

Snark.

Ps; varför är min datumräknare och tidsräknare helt konstig? Help, I need somebody! Ds.

Saltsjöbaden blues.

Our defences are down.

I don't care if you don't want me
I'm yours
I'm yours right now

Så mycket kärlek av så få ord. Oh love, vad jag skulle velat stryka honom över kinden nu.

17 410.

I lördags var jag i Saltsjöbaden och promenerade. Tog saltsjöbanan ut i naturen och fick min vattendos, det var snö och kallt och riktigt fint. Sen promenerade jag till solsidan och åkte hem. Sen promenerade jag lite till, nästanstukade foten och bestämde mig för att följa med Pernilla till kvarnen. Så det gjorde jag efter en kaffedrink med cointreau. På kvarnen spelades det snusdosa, veks pappershattar och gavs gula kort. Jag var en sockerbit och Pernilla fick stå med armen om mig hela kvällen och säga att jag var hennes fru (vilket dock inte hjälpte så mycket). Det bästa var när en trevlig marockan kommer fram och ska börja prata med mig och Pernilla av vana säger; "vi har faktiskt ett samtal här, okej?" han pyser och jag säger lite försiktigt "men eh, han, han var ju faktiskt riktigt het!" Sen åker vi nattbuss, gör varma mackor och hänger i soffan. Det näst bästa på kvällen är dialogen:
-"Alltså, minns du den där sjukt fulla snubben som var framme hos oss i början? Jag tror fan inte att ett ord av vad han sa var ett riktigt ord."
-"Nej, men jag tror inte att han var riktigt så full, han var bara från Göteborg!"

Igår hjälpte jag Nyn att flytta och sen var jag på fik med P & smälte, ännu lite mer.

Let your love come tumbling in.

Älskade, älskade kappa.

Je te donnerai tous les bateaux, tous les oiseaux, tous les soleils...

Jag har ett mycket stort problem. Detta är mitt problem: jag har hittat en underbar fantastisk vårkappa. Den är blå. Ljusblå. Visserligen värdigt ljusblå men ändå. Ska jag bära denna blå kappa med stolthet eller ska jag välja en vanlig svart? Som visserligen inte är ful på något sätt, men ändå. Den är inte lika extraordinärt snygg. Jag är mycket rådvill!

Hold on to you.

Tråkig jävla alla hjärtans-dag. Först vara hemma sjuk, sen det här. Jag blir så ledsen. Något som jag såg fram emot, sen tyckte var någorlunda okej att släppa. Nu visar det sig att jag kommer att sitta hemma imorgon kväll och fucking gräma ihjäl mig. Fy, fan, vad orättvist!

Looking forward to the next move.

Hur sällsynt är inte det? Jag förbluffas sällan, jag blir sällan imponerad. Jag måste erkänna att jag är nära att falla pladask, men jag har lovat mig själv att keep my cool, så I'm keeping my cool. Åtminstone för ett tag.

Ja, jag tycker att det är tråkigt att vara sjuk. Jag blir så rastlös. Inget orkar man, allt vill man.

Det är kanske dags att börja med något igen. Jag är trött på att leta, vill att något ska hitta mig.

Satan och hans mormors katt.

Vad härligt när ens chef på bemanningsföretaget skrattar åt en när man försöker säga att man säkert kommer vara frisk och gå till jobbet imorgon. Bara för att man har lite feber. Den kanske går över tills imorgon? Hoppet är det sista som lämnar människan, och så vidare. Fan, jag vill inte sitta hemma imorgon och vara sjuk och snyfta över helvetet och saknaden av romantiken. Det är bättre att jobba, då behöver man inte tänka på det.

Dödens järnväg mot Sickla.

I lördags besökte jag Sickla med Adina, vi tog Saltsjöbanan mot ett övergivet Sickla köpkvarter med industriell touch och det kändes som att komma till en död stad. Det fanns dessutom en tunnel med mystisk musik som man knappt vågade gå i. Det var som att det skulle komma fram muterade varelser och låta konstigt vilket ögonblick som helst. Jag som hade förväntat mig natursköna områden och vatten. Tji fick jag. Nåja, nästa del i upptäckarStockholm kommer efter nästa helg.

Innan upptäcktsfärden var jag på rendez-vous och diskuterade Proust.

Söndagen firades blondinen från Huddinge med gästspel av blondinen från Göteborg. Nu är det jobbvecka och igår blev jag sjuk så jag sitter i detta ögonblick hemma från jobbet med feber. Har dessutom tappat smaksinnet. Oh, happy day!

Strange colour blue.

Tittar på färgprover och har en lugn lördagsmorgon. Om ett par timmar ska jag träffa O, och sedan ska jag möta Adina vid slussens busshållplats för att åka någonstans, vart som helst, där vi inte varit förut. För att upptäcka vår stad. Jag gillar min stad, den ger mig allt som oftast vad jag behöver och vill ha. Trodde nog aldrig att det skulle bli vi två, jag och Stockholm, men å andra sidan så blir saker och ting aldrig som man tänkt sig.

Får se om jag tar mig till Borgen ikväll, om jag vågar. Nu ska jag ta mig lite yoga.

Tonight I Have No Words For You.

Ge mig positiv energi omgående, tack.
Känns som att jag har en oändligt behov just nu. Behöver sol & parasolldrinkar & leenden & en rejäl energiboost. Kan inte bara någon ge mig ett spontant leende eller ett gapskratt? Det skulle lysa upp min dag.

Behöver fasa mig själv mot verkligheten.

I wanted love to come and swallow everything.

The hour of the wolf.

Fall so deep into the valley below.

Hur långt ska man falla, när ska man landa?

Jag är trött och lite grinig idag, det är kanske därför allt känns så meningslöst & ovärt. Jag kanske borde sova så det går över. Annars kan det också vara någon slags allvarlig brist på romantik, samt allt detta mörker ute. Jag behöver en berusande vår & smakfulla sensationer. Någon slags värme och eld letar jag efter. Hade funnit men det rymde ur mina händer. Kanske bara idag det känns så här, men det är allmängiltigt att jag behöver mer eld. Brinn, shiva, brinn!

What's on your mind?

Sans titre.

Jag kommer inte skriva någonting om någonting här på ett tag nu. Det verkar bara missförstås. Hej så länge.

Dedicated to you.

Något jag älskar är att bli uppsminkad, få sitt hår fixat, dricka drinkar och äta god mat. Och sen att bestämma sig för att stanna hemma för att man faktiskt inte har något behov av att gå ut. För att man vill stanna hemma och skriva (noveller är man är salongsberusad, kan det bli bättre?). Ska snart gå och lägga mig och lyckönska mig själv till det goda beslutet att stanna hemma. Blev också stärkt i mitt beslut när jag skulle byta kjol och lyckades riva upp en lång reva på insidan av låret med hjälp av nya skorna bara för att balanssinnet är såpass not working. Det gjorde faktiskt ont fast att jag är berusad så jag antar att det kommer göra mer ont imorgon.

Känslor på gång igen. Underbart att man är så dysfunktionell som man är. Att gå från en relativt lyckad date med en känsla av att vara djupt olycklig, det är intelligent. Jag tyckte så mycket om hans skrattrynkor vid ögonen. Jag är berusad och sentimental, jag borde inte skriva här, men de var så fina. Skjut mig, genast.

Jag blir bara svårare att ha att göra med desto äldre jag blir. Det verkar vara ett genomgående drag hos mänskligheten i och för sig. N'est-ce pas?