Dödens järnväg mot Sickla.

I lördags besökte jag Sickla med Adina, vi tog Saltsjöbanan mot ett övergivet Sickla köpkvarter med industriell touch och det kändes som att komma till en död stad. Det fanns dessutom en tunnel med mystisk musik som man knappt vågade gå i. Det var som att det skulle komma fram muterade varelser och låta konstigt vilket ögonblick som helst. Jag som hade förväntat mig natursköna områden och vatten. Tji fick jag. Nåja, nästa del i upptäckarStockholm kommer efter nästa helg.

Innan upptäcktsfärden var jag på rendez-vous och diskuterade Proust.

Söndagen firades blondinen från Huddinge med gästspel av blondinen från Göteborg. Nu är det jobbvecka och igår blev jag sjuk så jag sitter i detta ögonblick hemma från jobbet med feber. Har dessutom tappat smaksinnet. Oh, happy day!