Aint it just like the night to play tricks...?

Ska inte skriva så mycket, ska börja laga mat till BD som kommer om en timme eller så. Träffade ACE för brunch tidigare idag, vilket var sweet. Sov obscent mycket inatt, idag känner jag mig faktiskt rätt pigg. Har fått tillbaka lusten och orken i viss mån. Längtar efter natt, ord, värme, samtal. Musik. I'm back to life.

Jag har sådär sexig röst.

Just det! Sagt av kollegas (MER) pojkvän: "Elin, hon har sådär sexig röst... och så använder hon en massa svåra ord när hon pratar. Förstår du allt hon säger?" Mahaha. Jag tror att det 'svåra' ordet var "arier".

Fortfarande sjuk, fortfarande feber. Ska till läkaren idag för att kolla upp så att det inte är något allvarligt. Vilket det nog inte är. Men det är 9:e dagen med feber så det känns lite tok.

I övrigt så är det lugnt. Inget spexigt att skriva. Väntar på krizäns val.

Hey ängel...

Eldkvarn på Berns i december. Jag vill.

Igår var det Bruno K på Södra Teatern. Det var ungefär som jag hade tänkt mig, fast med lite mer feber (vilket innebar lätta hallucinationer).

Öppnar bloggen igen, är på plats på jobbet och inga obehöriga äga tillträde längre. Ikväll är det personalfest men jag tror att jag struntar i den, har fortfarande feber.

Vi har fått julstjärnor i fönstren på jobbet. Snart är det jul. Det känns lite overkligt, det borde vara så lång tid kvar. Hösten har bara passerat förbi som en snabbt skiftande kuliss. Nu är det snö på marken och pepparkaksbak i planering, är det inte lite märkligt ändå?

Idag ska ett paket till mig, till oss, anlända min mans jobb, jag är lite nervös. Spänd. Förväntansfull.

Dessutom så har jag bestämt så här: numera kommer min man som tidigare kallats a och kallat sig själv A2, att heta AST här. Addis, som kallas A i kommentarer kommer att kallas ACE (sweet, eller hur? fniss!) Krizän får bestämma själv om den vill bli kallad Li.K eller LKA (meddela gärna ASAP ^__^) Foad får heta 4 (FAR går ju inte så då blir det FOAR vilket hädanefter kommer att bli 4. Troligtvis). Nina blir NIC och Nilla blir PHO. Okej? Är alla med? Vi tar en lista när krizän bestämt sig.

Födelsedag, sjukdom och snöstorm.

Anledningen till att jag har hemlighetsstämplat mig är alltså att jag är hemma och sjuk, och jag minns inte om jag rensade historiken på min jobbdator. Skriver förvisso inget som är hemligt på det viset, men jag vill inte att mina replacements ska kunna läsa min blogg.

Födelsedagen var okej, klippte håret och plockade ögonbryn. Hade feber. Drack glögg hemma hos Marina, mötte upp A som varit bortrest. Orkade inte gå på restaurang utan köpte med massa mat hem istället. Åt hemma. Pussades, bråkade, pussades igen och så vidare. I går var jag helt förstörd och åkte runt i en bil som sällskapsdam (säkert mycket rolig sådan) och hade en hel del feber. Sen tittade vi på romantisk komedi och somnade. Idag ska jag försöka ta mig hem till mig (vilket är jobbigt på grund av 1, vädret (snöstorm) och 2, sjukdom.)

Vi får se när jag återkommer.

Hörrudu!

Ps 2, gud vad jag hatar när folk säger "hörrudu" till mig. Det är så oartigt.

Apelsinkriz.

Ps, dagens måltid enligt aftonbladet: Apelsinkriz! O__O
Jak låvar, jak är icke så smaklig!

ZZzzZzz...

Är sjuk, sitter på jobbet och hänger. Väntar på att få åka hem. Ska hämta paket på posten och sen lägga mig och vila en stund tror jag. Sedan ska jag träffa blondinen från Huddinge, gå till min mans lägenhet och äta middag. Sen ska jag sova i en halv evighet. Imorgon är en oskriven dag än så länge. Inga planer. Vi får se vad som händer. Kanske rymmer jag någonstans. Kanske stannar jag på Zinken hela dagen & ligger i sängen. Alla förslag är välkomna och beaktas. Kommer dock inte göra något ansträngade, det kan jag lova er.

The strumpbyxa of love.

Jag är kär. I mina nya strumpbyxor. Ett par strumpbyxor som är både bekväma och varma. Få människor känner till hur kräsen jag är när det gäller strumpbyxor (det skulle vara krizän då), men jag är fruktansvärt kräsen. Och nu har jag äntligen funnit mina strumpbyxor. The strumpbyxa of love.

I övrigt så är det feber och halsont. Ska äta handla mat, storkoka och äta praliner idag tror jag. Och mysa!

Gnäll, mest.

Mera trött idag än någonting annars. Är på jobbet och dricker huskursbrus som inte är så värst gott men som jag inbillar mig hjälper. Mot något i alla fall. Idag ska jag försöka hinna promenera. Eller hinna och hinna. Orka är väl ett bättre ord. Om jag bara kunde bestämma mig för hur och var någonstans.

Sedan varmt bad. <3

Ps.

Så mycket för ens försök till omtanke.

Varför ens bemöda sig med att hitta på en ursäkt när den inte stämmer?

Just idag känner jag att jag lika gärna skulle kunna gå och hänga mig. Det är bara så svårt att hitta bra bjälkar.

Struggel, ett ständigt struggel.

Oro i kroppen, det är något som inte är bra inuti. Undrar om det är trötthet, eller vad det är. Jag avskyr när den kommer den där känslan. Modlöshet, orkeslöshet. Alienation. Känner mig så ensam fast jag vet att jag inte är det. Liten och urlakad, som ett litet äppelskrutt. Ett allt för grubblande äppelskrutt. Åh, allt detta struggel.

Vintern kanske gör mig såhär. Eller avsaknaden av orden.

Önskar att.
my wrists are rivers
my fingers are words

Och så lyser det tomt i kommentarsfältet. Är det någon som läser?

Choklad och varma täcken.

Jag skyller på jobbet. Att jag impulsköper saker på tradera. Att jag far ut i utbrott. Men jag vet inte om det är riktigt sant.

Vill gå hem. Och begrava mig i två lager täcken med min kaminhete man och öppna fönstret och låtsas som att resten av världen inte riktigt finns en stund. Känna hans armar runt mig. Klappa honom, pussa hans panna. Stryka med fingret på den där mjuka delen av hans kind som är över skäggstubbsdelen.

Inga fler praliner för fröken. Kanske.

Yet I swear I see my reflection...

Måndagsmorgon, jag har måndagsblues. Mest av trötthet.

Nästa lördag blir jag 27. Ett år äldre, men jag vet inte hur mycket roll det egentligen spelar.



I see my light come shining
from the west down to the east
any day now, any day now
I shall be released

I want you.

Eli har ett nytt mål i livet, det är att gifta sig med jurg. För att detta ska ske så krävs en del insatser. Till exempel en pojkvän som accepterar att flickvännen gifter sig med någon annan. Vilket naturligtvis borde varit okej om det gällde till exempel plura, men som kanske är lite knivigare med jurg. Vi får se hur detta rafflande drama slutar.

Ikväll ska jag, vi på middag hos P & L, imorgon kommer pappa med Åke & Mai till Stockholm. Jag ska ta med Åke på leksaksmuseet om allt går som det ska.


I want you so bad
honey I want you

Ps, jag fick choklad!

Just another thursday afternoon.

Fick brev från Stefan igår, läkaren jag träffade. Han säger att jag ska träffa någon på psyk för en bättre bedömning, sedan till psykosociala teamet. De vill även tala med mina föräldrar säger han. Eh. Jag är 27. Jag förstår vad de är ute efter men mamma kommer att säga "nej, men hon är normal. Inga fel där inte. Heeelt normal." Mäsch, jag vet inte. Sedan skrev han även att "all dokumentation du kan frambringa är viktig." Dokumentation av vad? Report card? Betyg? Lekisfröknar som skriver brev om hur jag var i lekis? De har ju redan beställt journalkopior från BUP. What else is there? Är inte det jag upplever, har upplevt, berättar, lika viktigt? Nej, det är väl inte det. Man kan ju alltid fejka sin berättelse. Varför man nu skulle göra det.

Idag ska jag hem till A och laga mat. Sen ska jag kanske få choklad om jag är snäll (har jag bestämt att jag ska få av A). Det är jag jämt. Snäll alltså.

as I stand inside the rain.

I take just like a woman
I make love just like a woman
I ache just like a woman
but I break just like a little girl

There will never ever be another you.

there will be other songs to sing,
another fall...another spring...
but there will never be another you.

Jag ska försöka lära mig hur man lägger till ett soundtrack till inläggen. Sen jävlar.

Bara en helt vanlig tisdag med lite kärlek i hjärtat, spring i benen och lust i blodet.

Weekend for lovers.

Pratade med D igår, han har fått ADHD-diagnos nu, föga förvånande. Vi får se hur lång tid neuropsykiatriska enheten tar på sig, min läkare bestämde sig för att skicka en remiss dit i fredags. Första gången som en läkare faktiskt lyssnar på vad jag säger, tar mig på allvar. Han bestämde sig för att han inte tror att jag är efterbliven eller emotionellt instabil, vilket känns bra. Jag har funderat på ADHD, svårt att låta bli när människor i ens nära omgivning får diagnos, men jag har på något sätt köpt att folk som känner mig (mamma, pappa, a osv) säger att jag inte har några sådana tendenser. Nu känns det som att även om den här läkaren som han säger inte är en specialist på området så reagerade han på vad jag berättade om mig själv och kände igen tecknen. Och om D's mamma, som ju är psykolog, inte har märkt eller funderat på D som sådan, så kanske det inte är omöjligt att ens omgivning inte ser signalerna. Jag vet inte. Man ska inte hoppas för mycket på att få svar på ens beteende eller svårigheter, då blir man alltid besviken. Nåja, det om det.

Helgen var riktigt bra. I fredags var vi på middag hos A's bror och hans flickvän. Det var en lyckad kväll, kändes avslappnande och fin. I lördags åkte vi till Dalarö och tog in på hotell. Tog en promenad, åt middag i restaurangen, promenerade lite mer, drack vin på rummet, hade intensiva upplevelser. Sov, åt frukost, tog bussen till Haninge. Fick smycken, åkte till söder. Promenerade längs Söder Mälarstand och åkte sen hem. En vilsam helg. Ny energi och ny lust.

I wanna watch the ocean bend,
the edges of the sun,
then I wanna get swallowed up
in an ocean of love

Baise-moi (den snälla översättningen).

Restlessness is me, you see.

Jag vet att jag låter nere, det kanske jag är också. Jag önskar mig mirakelmedel. Jag vill vara en snäll, mjuk och trivsam flickvän. Jag vill känna mig stabil, med ett lugn i kroppen. Jag vill känna mig lugn även när jag inte är på väg någonstans. Jag känner någon slags oro i kroppen, något som jagar mig. En total rastlöshet som inte lägger sig om jag inte rör på mig eller ömmar. Behöver känna, verkligen känna fysiskt, för att inte känna rastlösheten och oron. Varför är det så?

Jag menar, jag har ett okej jobb, jag har en fin kärlek (jobbig ibland men sådär totalt underbar dessutom), jag har ett okej boende. Jag mår egentligen inte dåligt. Förutom att jag mår lite dåligt. På grund av den där rastlösheten och oron.

restlessness is me, you see
it´s hard to be safe
it´s difficult to be happy

Hold on / deeper than love.

my heart is broken
here in the cup of my hands
from between cracked fingers
old blood spills

I had to move on, baby
for when I tasted my own tears
they were too sweet
and I knew that I had come to close

What can I say dear?

Känns som sista versen nu. Det behövs nya ord, ny inspiration, ny glöd för att fortsätta. Jag har börjat tappa takten, det här har gått i otakt lite för många gånger. Jag är trött och jag är matt. Det känns som att det bara är jag som kämpar och jag har känt så lite för många gånger i mitt liv. Jag tänker inte göra samma misstag om och om igen. Jag är äldre nu, jag borde försöka vara lite visare.

Behov.

Jag önskar värme idag, hudvärme och starka armar. Skulle kunna tänka mig att åka raka vägen hem, borra ner mig i täcke och lyssna på bra musik. Kanske Simoneboxen jag fick av mamma. Och kramas. Vem vill kramas?

Det var en gång en man från Zinken.

Ibland när man behöver tänka på annat så kan man skriva en rimmande dikt med högstående litterära kvalitéer:

det var en gång en man från Zinken
som inte alltid förstod sin tjej
ibland var det som han hade huvudet i hinken
eller någon annan ljudisolerande grej

Det gäller att ta vara på ens skapande energier, så att säga. Hrm.

Korvstroganoff!

Godaste korvstroganoffen ever görs av:

1 paket falukorv (82% kött)
1 paket kabanossi (92% kött)
tomatpuré
1 paket passerade tomater
sambal, hur mycket beror på hur starkt man vill ha
1 burk crème fraiche
så mycket paprikapulver man kan ha i utan att skämmas

Är man en lökmänniska kan man även ha i lök. Serveras lämpligen med en massa tomater. Om man gillar tomater.

My name is sweet thing.

A säger att jag har en pretentiös bild på mig själv här. Undrar vad jag ska göra åt det. Jag kanske helt enkelt har ett pretentiöst utseende? Och en konstant kåt röst enligt Foo. Hm. O.o

Söndag med Hemingway, frukost i sängen, vinterpromenad med blondinen från Huddinge (hoppas jag), matlagning, ansiktsmask, hårklippning. Har sömn i ögonen men det gör inget för jag har inga måsten idag.

my hips invite you
and my lips are like wine
whose little girl am I?