Pratade med D igår, han har fått ADHD-diagnos nu, föga förvånande. Vi får se hur lång tid neuropsykiatriska enheten tar på sig, min läkare bestämde sig för att skicka en remiss dit i fredags. Första gången som en läkare faktiskt lyssnar på vad jag säger, tar mig på allvar. Han bestämde sig för att han inte tror att jag är efterbliven eller emotionellt instabil, vilket känns bra. Jag har funderat på ADHD, svårt att låta bli när människor i ens nära omgivning får diagnos, men jag har på något sätt köpt att folk som känner mig (mamma, pappa, a osv) säger att jag inte har några sådana tendenser. Nu känns det som att även om den här läkaren som han säger inte är en specialist på området så reagerade han på vad jag berättade om mig själv och kände igen tecknen. Och om D's mamma, som ju är psykolog, inte har märkt eller funderat på D som sådan, så kanske det inte är omöjligt att ens omgivning inte ser signalerna. Jag vet inte. Man ska inte hoppas för mycket på att få svar på ens beteende eller svårigheter, då blir man alltid besviken. Nåja, det om det.
Helgen var riktigt bra. I fredags var vi på middag hos A's bror och hans flickvän. Det var en lyckad kväll, kändes avslappnande och fin. I lördags åkte vi till Dalarö och tog in på hotell. Tog en promenad, åt middag i restaurangen, promenerade lite mer, drack vin på rummet, hade intensiva upplevelser. Sov, åt frukost, tog bussen till Haninge. Fick smycken, åkte till söder. Promenerade längs Söder Mälarstand och åkte sen hem. En vilsam helg. Ny energi och ny lust.
I wanna watch the ocean bend,
the edges of the sun,
then I wanna get swallowed up
in an ocean of love
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar