jag har lärt mig allt jag kan om kärlek av filmer och bittra poplåtar. är det så konstigt att jag är disfunktionell då?
om man är vad man äter så är jag till hälften en broccoli och till häften en lonkakola. med en clementinhatt. sexigt.
annnars går jag här och försöker hålla mitt sken över vattenytan. snart kommer bättre tider, snart kommer bättre tider. det är ett mantra jag har sagt sen jag vet inte hur länge tillbaka. jag önskar att jag inte tänkte så ibland. att jag någongång inte skulle längta bort. vart jag än kommer så vill jag någon annanstans. jag nöjer mig aldrig. ibland borde man nöja sig. tror jag.
tisdag, oktober 17, 2006
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)

Inga kommentarer:
Skicka en kommentar