jag känner hur jag liksom glider bort från det här. måste samla ihop mig.

i fredags var jag och hälsade på ruth (och elias & mikael) med mamma och ola. det var mysmys. sedan var det fem timmar i bil mot havet, då jag mest mådde illa och kräktes. lördagen och söndagen var jag utan illamående, sprang omkring på stranden och undersökte maneter och krabbor, och badade. och ja, brände mig på en brännmanet! värsta grejen. i måndags var jag hos tandläkaren (;___;) och det gjorde ont och de fick med sig en bit käkben (tror jag, eller kindben). otäckt deluxe. sen har jag mest haft ont, trösttittat på lost och fått hostmedicin av pappa.

ser fram emot ödeshög i nästa vecka.

nu ska jag snart ut på promenad, på med skorna och ut ut ut.

man kommer aldrig nånstans, men vart är man på väg?
har väl aldrig sagt att jag kommer ihåg allt jag säger, eller?