Nej, allt är inte sådär sockersött egentligen. Eller jo, fast samtidigt så är jag moody. Jag tror att det har något att göra med mina återkommande mardrömmar som dykt upp, att jag inte vet hur länge jag ska vara kvar här på jobbet och min huvudvärk. Det är snart nästan två veckor med huvudvärk i princip varje dag.

Dessutom verkar min kärlek ha blivit sjuk, och då vet jag inte om jag kan åka dit ikväll eller ej. Jag vill inte bli smittad; har inte råd att vara sjuk. Samtidigt så längtar jag ihjäl mig efter hans famn. Ambivalens, ambivalens är min arvedel.