Oro i kroppen, det är något som inte är bra inuti. Undrar om det är trötthet, eller vad det är. Jag avskyr när den kommer den där känslan. Modlöshet, orkeslöshet. Alienation. Känner mig så ensam fast jag vet att jag inte är det. Liten och urlakad, som ett litet äppelskrutt. Ett allt för grubblande äppelskrutt. Åh, allt detta struggel.
Vintern kanske gör mig såhär. Eller avsaknaden av orden.
Önskar att.
my wrists are rivers
my fingers are words
Och så lyser det tomt i kommentarsfältet. Är det någon som läser?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
*peta* jag läser, så det så!
Jag läser, jag har bara väldigt sällan något intelligent att säga. :/
klart jag läser!
Skicka en kommentar